Steve Bannon
Steve Bannon empuja movimiento de ultraderecha en América Latina […]
Suecia/Fred
Åsa Linderborg escribe en su columna en Aftonbladet que la militarización de Suecia "continúa sin encontrar resistencia". Ochenta y cinco miembros activos del movimiento por la paz escriben que comparten su preocupación por la militarización, pero creen que se equivoca en lo más importante: el movimiento por la paz no ha muerto. Al contrario, se fortalece.
El movimiento por la paz vive, Åsa Linderborg, titula Glöd en su columna de Syre
Åsa Linderborg escribe en su columna en Aftonbladet que la militarización de Suecia "continúa sin encontrar resistencia". Ochenta y cinco miembros activos del movimiento por la paz escriben que comparten su preocupación por la militarización, pero creen que se equivoca en lo más importante: el movimiento por la paz no ha muerto. Al contrario, se fortalece.
DEBATE. Åsa Linderborg tiene razón en muchas cosas. La militarización de Suecia se está produciendo abiertamente, rápidamente y prácticamente sin resistencia por parte de quienes deberían defender la paz y la seguridad humana. Cuando los fondos de pensiones invierten en armas nucleares y el gobierno abre la puerta a que la OTAN y las tropas estadounidenses conviertan la región nórdica en una región con armas nucleares, se derrumban barreras que antes eran evidentes.
Pero se equivoca en un punto crucial: el movimiento por la paz existe y está creciendo.
Una nueva ola de paz multifacética está tomando forma en Suecia y a nivel internacional. Une el movimiento por la paz con los movimientos climáticos, ambientales, de solidaridad y de justicia. Juntos vemos que las ganancias de la industria armamentística, las guerras que devoran vidas y recursos, la crisis climática, la destrucción del medio ambiente, la erosión del bienestar y el aumento de las desigualdades son parte del mismo sistema: un sistema que hace que el mundo sea más peligroso, no más seguro.
Åsa Linderborg, continua en su reflréxión con relación al "militarizmo", Poco a poco, se está desvaneciendo la obviedad de que la región nórdica debería ser una zona libre de armas nucleares. La idea de que necesitamos las peores armas posibles se nos está metiendo en la cabeza, convirtiendo el 80.º aniversario de Hiroshima y Nagasaki en una farsa.
Así pues, la escalada adquiere su propia lógica, que afirma que una gran guerra es inevitable.
Será entre Estados Unidos y China. Entonces Suecia estará preparada.
El 1 de enero del próximo año, la MSB cambiará su nombre a Agencia Sueca de Defensa Civil. Al mismo tiempo, recibirá un "escudo de armas heráldico" como símbolo. Como si se tratara de un juego medieval, donde debemos armarnos con espadas y escudos.
La militarización de Suecia "continúa sin encontrar resistencia". Una nueva ola de paz multifacética está tomando forma en Suecia.
Ni siquiera a Klas Östergren se le habría ocurrido eso.
Östergren declara a ETC que le entristece que Suecia ya no tenga un movimiento pacifista.
Pero nosotros tenemos a Klas Östergren. Con Klenoden en la mochila podremos reírnos todo el camino hasta el matadero.
A diferencia de lo que escribe Linderborg, no nos quedamos de brazos cruzados. Nos organizamos, forjamos alianzas y exigimos que Suecia retome su papel como portavoz de la paz y la diplomacia, no como coparticipante en la carrera armamentista. Invitamos a más personas: participen, local o nacionalmente, en manifestaciones, reuniones y conversaciones. Juntos podemos transformar la desesperación en esperanza y acción.
El movimiento por la paz está vivo y se fortalece. La pregunta no es si existe, sino si tú, y muchos otros, deciden unirse a él.
Firmantes:
Karmapriya Muschött, ordförande, Jordens Vänner • Isak Westerström och Jörgen Leidebrant, talespersoner för Klimataktion • Olga Grönvall, grundare och generalsekreterare Reformaten • Jan Lindblad, vice ordförande, Klimatriksdagen • Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare, Nätverket för fred och klimaträttvisa • Håkan Thörn, professor i sociologi, Göteborgs universitet, Nätverket fred och klimaträttvisa • Birger Schlaug, författare och debattör • Gudrun Schyman, debattör och föreläsare • Kemal Görgü, ordförande, Artister för fred • Carmen Blanco Valer, folkbildare och Rebellmamma • Victoria Strand, Rebellmammor för fred och klimaträttvisa • Nikolas Berg, Ekopedagogiska föreningen • Pia Björstrand, ordförande för End ecocide Sweden • Kinna Skoglund, Nätverket Ta ett kliv framåt/Offensiv folkbildning • Thordis Samuelsson, ordförande Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen •Joel Wanemark, ordförande God jord – Kristna för miljö och rättvisa • Lisbeth Henricsson, nationell samordnare Nätverket Folk mot DCA • Roland von Malmborg, ordförande Miljörörelsens avfallssekretariat • Ove Sernhede, professor emeritus GU, Nätverket för fred och klimaträttvisa • Eva Märta Granqvist, ordförande Föreningen Hjärta • Ingvar Rönnbäck, ordförande Another development foundation • Tomas Magnusson, Stiftelsen Lay down your arms • Gunilla Winberg, ordförande Framtiden I våra händer • Susanne Gerstenberg, talesperson Kvinnor för fred • Janne Cortobius, samordnare Nätverket fred och klimaträttvisa • Tord Björk, International peace bureau (IPB) • Arci Pasanen, Omställningsnätverket • Andreas Falk, ordförande Nätverket 17 Basområden • Åsa Freij-Söderberg, ordförande Stiftelsen alternativa modellsamhällen (Sams)• Alec Lundström, nätverket Nu är det nog! • Birgitta Henriksson, styrelsemedlem Alternativ stad/Jordens vänner, Stockholm • Lena Lövendahl, Jordens vänners lokalgrupp i Helsingborg • Eva Berglind, ordförande Stockholms fredsförening/Svenska freds, Stockholm • Lisa Ahlqvist, ordförande Svenska freds, Göteborg • Staffan Aresund, Svenska freds, Mölnbo/Gnesta • Mariancila Kim, Svenska Freds, Gotland • Joeri Van der Sype, ordförande Svenska freds, Örebro • Lennart Renöfält, pastor Equmeniakyrkan • Lisa Westberg, Svenska kyrkan, Göteborg • Marika Palmdahl, Svenska kyrkan, Carl Johans pastorat, Göteborg • Awad Olwan, pensionerad imam, Muslimernas förening i Fisksätra • Carina Hägg, Österlens fredsfestival (ÖFF), Simrishamn • Björn Alling, Palestinavännerna, Linköping • Silvija Simic, talesperson Klimataktion, Stockholm • Ingrid Olauson, Rebellmamma, Härnösand • Rolf vom Dorp, Fridays for future, Lund • Lo Högberg, Västernorrlands fredsvärn, Näsåker • Inga Kjellgren, Umeå fredsgrupp/Svenska freds • Margareta Backgård, Fredsnätverket Lysistrate, Umeå • Åsa Forsberg, Nätverket Fred, klimat, humanism, Umeå • Bengt Schibbye, Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Härnösand • Ulf Gustafsson, vice ordförande Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen i Sundsvall • Måna Wibron, Kvinnor för fred, Sundsvall • Sameer Lafta, ordförande Sundsvall-Timrå FN-förening • Thorsten Laxvik, Bya-akademin, Edsele • Conny Hansson, Nätverket Folk och fred, Rättvik • Per Mattsson, vice ordförande Hand i hand, Leksand • Annica Ericson ordförande FN-föreningen, Falun • Bernt Lindberg, ordförande Omställning Falun • Ann-Marie Hedenskog, ordförande Naturskyddsföreningen Gävle • Björn Marklund, ordförande Omställning Gävle • Margaretha Nordman, Nätverket Folk mot DCA, Avesta • Maja Hidén, aktiv i Palestinagruppen, Karlstad • Erika Johansson Price, Rebellmammorna, Karlstad • Kerstin Hill Svensson, Rebellmammorna, Västerås • Elin Lundström, Ordförande Naturskyddsföreningen, Örebro • Kerstin Sagström, Naturskyddsföreningen, Linköping • Elizabeth Brunius Hayashida, styrelsemedlem Naturskyddsföreningen, Uppsala • Kirsti Kolthoff, Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), Uppsala • Ingalill Ek, Kvinnor för fred, Uppsala • Erik Lindqvist, Nätverket fred och klimaträttvisa, Stockholm • Karin Henriksson, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), Stockholm • Sylvia Rönn, Kvinnor för fred, Stockholm • Irene Fredriksson, Nätverket fred och klimaträttvisa, Södertälje • Kerstin Öhrner, Järnabor för fred och frihet • Birgitta Hedström, Nätverket fred och klimaträttvisa, Falköping • Lena Jarlöv, Bottna för fred, Hamburgsund • Madelen Ödman, Nätverket fred och klimaträttvisa, Göteborg • Inger Björklund, Nätverket Folk mot DCA, Göteborg • Inga-Lill Bjartén, Kvinnor för fred, Hannas • Dag Persson, Anne Johansson, Ann-Marie Lenndin, Klimataktion Skåne • Elin Ståhl, Rebellmammorna, Stockholm och Botkyrka • Erni och Ola Friholt, Fredsrörelsen på Orust
En la década de 1970, Suecia no tenía un único movimiento por la paz, sino que se caracterizó por una activa política exterior de no alineación y un creciente compromiso con la ayuda al desarrollo y los derechos humanos, liderada por figuras como Olof Palme. Este período vio la condena de la Guerra de Vietnam y el apoyo a causas como los derechos de las naciones del tercer mundo, lo que se reflejó en la política de ayuda humanitaria y cooperación internacional del gobierno sueco.
Política de neutralidad y no alineación: Suecia se mantuvo neutral en conflictos internacionales y adoptó una política exterior activa en la promoción de la paz y la resolución de conflictos, especialmente tras la Segunda Guerra Mundial.
La "línea Palme": Durante este tiempo, bajo el liderazgo del primer ministro Olof Palme, Suecia adoptó un enfoque más firme en la política internacional, apoyando activamente los países del "tercer mundo" y condenando regímenes autoritarios y violaciones de derechos humanos.
Apoyo a movimientos anticoloniales y de liberación: La política sueca apoyó los movimientos de descolonización y luchas por la autodeterminación en África, Asia y América Latina.
Contribución a la justicia global: A través de su participación en organismos internacionales y la promoción de la diplomacia, Suecia buscó contribuir a la construcción de un orden internacional más justo y equitativo.
En resumen, el "movimiento por la paz" en Suecia en la década de 1970 se manifestó principalmente a través de la política exterior del Estado, con un fuerte énfasis en la no intervención, la ayuda al desarrollo y la defensa de los derechos humanos a nivel internacional.
Steve Bannon empuja movimiento de ultraderecha en América Latina […]